Sou Vosso pai.
Todos os dias choro. Todos os dias, no meu silêncio, oiço os meus filhos, um a um, cada um, nas suas vidas longe de mim.
Vivo um vazio silencioso, longe de Vocês, perto do que fiz bem e mal. É a minha sina, é o meu fado.
Não deixo de vos amar, a cada um igual. Intensamente. Inteiramente. Amo-vos acima de tudo e de todos, de mim mesmo.
Silêncio. Nada de mal nisso.
Vazio. Ausência, dolorosa. Dói.
E luto, luto com todas as minhas forças, minha alma busca soluções.
Neste mundo de papel, luto para poder ter a desenvoltura financeira de vos visitar, ver, tocar e abraçar, conviver e amar.
Sou Vosso pai.
--------------
I am your father.
Every day I cry. Every day, in my silence, I hear my children, one by one, each in their lives far away from me.
I live a quite emptiness, away from you all, close to what I did right and wrong. It is the my fate, it is my fado.
I can not stop loving you, each of you equally. Intensely. Fully. I love you all above everything and everyone, above and beyond myself.
Silence. Nothing wrong with that.
Emptiness. Absence, painful. It hurts.
And I fight. I fight with all my strength, my soul seeks solutions.
In this paper world, I fight to achieve the financial resourcefulness to visit you, see, touch and embrace, enjoy life with you and love.
I am your father.
--------------
Jag är din far.
Varje dag jag gråter. Varje dag, i min tystnad, jag hör mina barn, en efter en, var och en i sitt liv långt borta från mig.
Jag lever ett tyst tomhet, bort från er alla, i närheten av vad jag gjorde rätt och fel. Det är mitt öde, det är min fado.
Jag kan inte sluta älska dig, var och en av er lika. Intensivt. Fullt. Jag älskar er alla över allt och alla, utöver mig själv.
Tystnad. Inget fel med det.
Tomhet. Frånvaro, smärtsam. Det gör ont.
Och jag slåss. Jag slåss med all min styrka, söker min själ lösningar.
I denna uppsats värld, jag kämpar för att nå det finansiella rådighet för att besöka dig, se, röra och anamma, njuta av livet med dig och kärleken.
Jag är din far.
Todos os dias choro. Todos os dias, no meu silêncio, oiço os meus filhos, um a um, cada um, nas suas vidas longe de mim.
Vivo um vazio silencioso, longe de Vocês, perto do que fiz bem e mal. É a minha sina, é o meu fado.
Não deixo de vos amar, a cada um igual. Intensamente. Inteiramente. Amo-vos acima de tudo e de todos, de mim mesmo.
Silêncio. Nada de mal nisso.
Vazio. Ausência, dolorosa. Dói.
E luto, luto com todas as minhas forças, minha alma busca soluções.
Neste mundo de papel, luto para poder ter a desenvoltura financeira de vos visitar, ver, tocar e abraçar, conviver e amar.
Sou Vosso pai.
--------------
I am your father.
Every day I cry. Every day, in my silence, I hear my children, one by one, each in their lives far away from me.
I live a quite emptiness, away from you all, close to what I did right and wrong. It is the my fate, it is my fado.
I can not stop loving you, each of you equally. Intensely. Fully. I love you all above everything and everyone, above and beyond myself.
Silence. Nothing wrong with that.
Emptiness. Absence, painful. It hurts.
And I fight. I fight with all my strength, my soul seeks solutions.
In this paper world, I fight to achieve the financial resourcefulness to visit you, see, touch and embrace, enjoy life with you and love.
I am your father.
--------------
Jag är din far.
Varje dag jag gråter. Varje dag, i min tystnad, jag hör mina barn, en efter en, var och en i sitt liv långt borta från mig.
Jag lever ett tyst tomhet, bort från er alla, i närheten av vad jag gjorde rätt och fel. Det är mitt öde, det är min fado.
Jag kan inte sluta älska dig, var och en av er lika. Intensivt. Fullt. Jag älskar er alla över allt och alla, utöver mig själv.
Tystnad. Inget fel med det.
Tomhet. Frånvaro, smärtsam. Det gör ont.
Och jag slåss. Jag slåss med all min styrka, söker min själ lösningar.
I denna uppsats värld, jag kämpar för att nå det finansiella rådighet för att besöka dig, se, röra och anamma, njuta av livet med dig och kärleken.
Jag är din far.
